Aftonbladet blundar för barnets rättigheter

Aftonbladets Wendela publicerade häromdagen en hårt vinklad artikel. Anna-Karin Dahlström, 37, stod i adoptionskö i 2,5 år och räknade med att sända sin ansökan till Vietnam i början av nästa år. Men nu har Sveriges regering stoppat adoptioner av vietnamesiska barn.

Hela artikeln är ett typexempel på den attityd många vuxna i det västerländska samhället uppvisar. Barn är en rättighet. Och allt som hindrar den rättigheten är en grov kränkning av den vuxne. Dahlström säger:

- Jag tror inte att någon, som inte varit med om det här, kan förstå hur
psykiskt påfrestande det är. Jo, kanske par som försökt få biologiska barn
tillsammans men inte har lyckats kan sätta sig in i det. Det är så fruktansvärt
ensamt!

Givetvis kan det säkert vara påfrestande om man som vuxen längtar efter att få barn, men inte kan få ett. Men den längtan kan aldrig, får aldrig gå ut över barnets rättigheter. Den svenska regeringen utmålas som skurken i dramat. Nedryckaren i artikeln är tydlig: "Anna-Karin Dahlström skulle adoptera från Vietnam – då sa regeringen stopp" (min markering). Även adoptionsorganisationerna får sig en känga då Dahlström "anser att de inte arbetar tillräckligt hårt för sina ensamstående medlemmar". Men vad som inte framkommer i artikeln är skälet varför den svenska regeringen satte stopp för adoptioner från Vietnam. Det hela rör sig om flera uppgifter att adoptionsindustrin bygger på människohandel i Vietnam. Socialminister Göran Hägglund säger i ett pressmeddelande 23 oktober:

- Det är för regeringen helt centralt att det enskilda barnets och de biologiska
föräldrarnas rättigheter respekteras i adoptionsverksamheten. Det har kommit
oroande signaler om att barn kan vara föremål för handel i Vietnam. Enligt
svensk lagstiftning kan vi bara samarbeta med länder som kan säkerställa
respekten för barnets rättigheter. Det är därför vi nu avstår från att förlänga
avtalet.

Det har bland annat förekommit att de biologiska mammorna fått betalt i samband med att de lämnat ifrån sig sina nyfödda barn och att de biologiska föräldrarna inte informerats om konsekvenserna av att de lämnar ifrån sig sitt barn för adoption. Det framkom också exempel på förfalskade handlingar.



Om man jämför de konsekvenser barnet utsätts för, i relation till den frustration en vuxen känner inför att inte få sin "rättighet" till barn uppfylld, är det inget snack om saken. Barnets rättighet till sitt ursprung, identitet, att inte handskas med som en handelsvara, etc vida överstiger den vuxens längtan efter ett barn. Barnkonventionen slår fast allt detta. Även rätten till en mamma och en pappa. Kontentan då? Barn är helt enkelt ingen rättighet.

Människofientlig djurrättsaktivism

Det verkar som om föreningen Djurens rätt vill införa en artsneutral barnkonvention. Ja, du läste rätt. På sin hemsida skriver de: "Djurens Rätt kräver en barnkonvention, med rättigheter som gäller alla ungar, inte bara våra egna." Bland annat rätt till kontakt med båda föräldrarna, menar föreningen. Det var ju skoj. När vi människor själva i den politiska korrekthetens namn vill beröva barn rätten till en mamma och en pappa, så ska djurungarna istället få den rätten. Det är rena upp och ner vända världen. Djur är inte människor. Vi lever inte i fablernas värld. Vem kan vid sina sinnens fulla bruk påstå att en djurunges liv går före ett barns liv? Om ett vilt farligt djur attackerar mina barn skulle min första tanke inte vara om jag skulle bryta mot någon form av djurbarnskonvention ifall jag sköt ner djuret.

Maria Haldesten skriver bra om detta i en krönika i GP:

Vi bör inte plåga djuren. Vi bör inte transportera dem på hänsynslöst vis
eller hålla dem under grymma förhållanden. Vi bör värna om att djurskyddslagarna
efterlevs och i vissa fall skärps. Men att sluta använda djur för vår egen
vinning vore orimligt. Jag väljer gärna närproducerat till julbordet. Men jag
vill inte skippa julskinkan. Och jag tänker inte ge upp varken varmfordrade
läderstövlar i vinterkylan eller neka mina sjuka barn medicin framforskad via
djurförsök.

Det är ett grovt övertramp som sker när djur jämställs med människor. Hos vissa djurrättskaktivister verkar det slå slint så att man till och med tar till hot och trakasserier. Som när det uppdagades härmoveckan att döttrarna till en pälshandlare på Södermalm i Stockholm hotades. Göran Larsson blev ännu en i raden av butiksägare som får stänga sin affär efter dessa rättshaveristers framfart. Svt rapporterar:

-Det som nu gör att jag slutar är att man skrivit brev till mina döttrar
och i ganska hotfulla ordalag anser att de ska gripa in och se till att jag
slutar, annars kommer det hända saker och det är något som jag har väldigt svårt
att ta på mitt ansvar att de ska bli utsatta för, säger Göran Larsson.

Aktivisterna verkar ha låtit förståndet flyga all världens kos. I sin nitiskhet för värnandet om djuren har man gått över gränsen och likställt dem med människor. De har till och med gjort så att djuren ses som mer värda än människor. Konsekvenserna är ödesdigra, vilket dessa hot är ett bevis på.
Djur är inte mer värdefullare än människor. Självklart ska djur värnas om, men man ska inte hota affärsinnehavare (vilket dessutom har lett till att fler har fått stänga ner sin affärsverksamhet - i år har det kommit 80-90 polisanmälningar om trakasserier mot olika pälshandlare). Heller inte ägna sig åt vandalisering. Det är inte människovärdigt.

Människan har ett ansvar att ta hand om djuren, att värna om dem. Det ligger den judisk-kristna skapelseordningens natur. Det är emot förvaltarskapstanken att missbruka de ting som man har fått givet. Men det är likväl ett missbruk av människovärdet när djurens värde lyfts över människans. Om mänskligt agerande bara är en återspegling av vad djuren gör, hur ska vi då kunna döma vad som är rätt och fel. Djungelns lag kommer råda. Då kapas grunden för rättvisa bort, och en rörelse som gör något sådant kan med rätta kallas bestialiskt