Människofientlig djurrättsaktivism

Det verkar som om föreningen Djurens rätt vill införa en artsneutral barnkonvention. Ja, du läste rätt. På sin hemsida skriver de: "Djurens Rätt kräver en barnkonvention, med rättigheter som gäller alla ungar, inte bara våra egna." Bland annat rätt till kontakt med båda föräldrarna, menar föreningen. Det var ju skoj. När vi människor själva i den politiska korrekthetens namn vill beröva barn rätten till en mamma och en pappa, så ska djurungarna istället få den rätten. Det är rena upp och ner vända världen. Djur är inte människor. Vi lever inte i fablernas värld. Vem kan vid sina sinnens fulla bruk påstå att en djurunges liv går före ett barns liv? Om ett vilt farligt djur attackerar mina barn skulle min första tanke inte vara om jag skulle bryta mot någon form av djurbarnskonvention ifall jag sköt ner djuret.

Maria Haldesten skriver bra om detta i en krönika i GP:

Vi bör inte plåga djuren. Vi bör inte transportera dem på hänsynslöst vis
eller hålla dem under grymma förhållanden. Vi bör värna om att djurskyddslagarna
efterlevs och i vissa fall skärps. Men att sluta använda djur för vår egen
vinning vore orimligt. Jag väljer gärna närproducerat till julbordet. Men jag
vill inte skippa julskinkan. Och jag tänker inte ge upp varken varmfordrade
läderstövlar i vinterkylan eller neka mina sjuka barn medicin framforskad via
djurförsök.

Det är ett grovt övertramp som sker när djur jämställs med människor. Hos vissa djurrättskaktivister verkar det slå slint så att man till och med tar till hot och trakasserier. Som när det uppdagades härmoveckan att döttrarna till en pälshandlare på Södermalm i Stockholm hotades. Göran Larsson blev ännu en i raden av butiksägare som får stänga sin affär efter dessa rättshaveristers framfart. Svt rapporterar:

-Det som nu gör att jag slutar är att man skrivit brev till mina döttrar
och i ganska hotfulla ordalag anser att de ska gripa in och se till att jag
slutar, annars kommer det hända saker och det är något som jag har väldigt svårt
att ta på mitt ansvar att de ska bli utsatta för, säger Göran Larsson.

Aktivisterna verkar ha låtit förståndet flyga all världens kos. I sin nitiskhet för värnandet om djuren har man gått över gränsen och likställt dem med människor. De har till och med gjort så att djuren ses som mer värda än människor. Konsekvenserna är ödesdigra, vilket dessa hot är ett bevis på.
Djur är inte mer värdefullare än människor. Självklart ska djur värnas om, men man ska inte hota affärsinnehavare (vilket dessutom har lett till att fler har fått stänga ner sin affärsverksamhet - i år har det kommit 80-90 polisanmälningar om trakasserier mot olika pälshandlare). Heller inte ägna sig åt vandalisering. Det är inte människovärdigt.

Människan har ett ansvar att ta hand om djuren, att värna om dem. Det ligger den judisk-kristna skapelseordningens natur. Det är emot förvaltarskapstanken att missbruka de ting som man har fått givet. Men det är likväl ett missbruk av människovärdet när djurens värde lyfts över människans. Om mänskligt agerande bara är en återspegling av vad djuren gör, hur ska vi då kunna döma vad som är rätt och fel. Djungelns lag kommer råda. Då kapas grunden för rättvisa bort, och en rörelse som gör något sådant kan med rätta kallas bestialiskt

Public Service-pengar till smuggelsprit

Resumé intervjuar SVT:s kommunikationsdirektör Helga Baagøe om den uppmärksammade händelsen då en anställd vid SVT tog en av företagets bilar för att på arbetstid åka och köpa alkohol i Tyskland. Han fick in 17,4 liter sprit, 93 liter vin och 103 liter starköl i bakluckan.
Smuggelspriten såldes sedan till självkostnadspris på en fest för dokusåpan "Riket". Därmed bröt de inblandade i festkommittén mot alkohollagen. Den 11/11 dömdes de i Malmö Tingsrätt. Fyra anställda fick 100 dagsböter på 350 kronor. Mannen som körde bilen fick 12 500 kronor i böter. Att det handlar om ett lagbrott som finansierades av Public Service-avgifter är rätt så tydligt.

Men personen som handlade spriten körde SVT:s bil på arbetstid och fick
dessutom reseersättning?
– Personen hade rätt att disponera en bil. Det är det många som har på SVT
och det är inget vi vill reglera.

Efter ett sådant allvarligt felsteg säger SVT:S kommunikationschef att man inte vill förebygga ytterligare lagbrott av liknande karaktär. Det är sanslöst!

"Kristna manliga redaktörer"?

Kunde inte släppa detta:

Vad tycker du om SVT:s metoder?
– Jag klandrar inte de tre damerna som intervjuade mig utan är kritisk till
de kristna manliga redaktörer som skickar fram dem på scenen.

Hur tänkte Carl Hamilton egentligen här om skaparna av Halal-tv? Vilka var det som faktiskt tackade nej till till serien Guds hus, om frikyrkokristna som snart sänds på TV8? Jo, SVT. Självklart handlar det om en groda från Hamilton, vilket även den bäste kan ge ifrån sig. Hade jag varit kristen man på SVT (visserligen är jag kristen och man, men sitter inte på SVT) givetvis köpt in denna serie. Saxat från Dagen igen:

Många svenskar känner ingen som kallar sig kristen. En perfekt grogrund för
såväl fördomar som nyfikenhet. Nya tv-serien "Guds hus" i TV8 hoppas kunna visa
vad som driver några helt vanliga svenskar att ta Gud på allvar.

Public Halal-tv service

Halal-tv fortsätter att konfundera i Resumés artikel om tjuvinspelningen av grälet med Carl Hamilton, då programledarna inte ville hälsa med att skaka hand. Carl Hamilton i "Det var en tjuvinspelning":

Till exempel gick jag därifrån eftersom jag tyckte att situationen var
obehaglig och aggressiv. De sprang då efter mig, att de då passade på att sätta
på sin inspelningsutrustning noterade jag inte.

Är det på detta sätt programledarna ska vrida och vända på "ofta invanda tankesätt" i Sverige, som det står i programbeskrivningen på Svt:s hemsida? Att inte visa hövlighet genom att hälsa som man bör, för att sedan göra en tjuvinspelning när personen blir förnärmad?

Vad som till synes skulle handla om Carl Hamiltons kommentarer om klassamhället, blev istället ett framprovocerat gräl. Det är ju definitivt mer smaskigt, och skapar dessutom rubriker. Det säger kanske lite grann om utveckligen av Public Service, för hur ärlig är egentligen den journalistiken när intervjupersonen inte ens informeras om han blir inspelad.

Svt ter sig nämligen mer opportunistisk med lanseringen av Halal-tv. Om Svt-ledningen nu tyckte att en reportageserie om hur djupt troende muslimska kvinnor tänker och känner inför mötet med samhället var så intressant, blir det väl dags för en serie om djupt troende kristna då? Nix. Svt tackade nej till den kommande serien Guds hus. Roger Svanell, seriens producent förklarar i Dagen om varför det blev TV8:

Vad har vi för alternativ när SVT inte vill?

TV8 visar på sann journalistisk nyfikenhet. Svt erfar ett "tvång" att vara verka mot "fördomar" som de själva riskerar underblåsa med vad som mer liknar en politisk korrekt Public Halal-tv service. Se gärna också Mao-bloggen på Axess hemsida: SVT underblåser fördomsfullt beteende

Medias olika religionsmåttstockar

Jämför de kommande religionssatsningar som inom kort sänds på Svt respektive TV8:

Svt:s satsning Halal-tv, som börjar ikväll, har diskuterats om det blir balanserat och sakligt. Kommer det att ta upp kritik av religionen, är frågan. Programledarna intervjudades häromdan i DN:

Varför heter programmet "Halal-tv"?
- I islam delar man upp saker i haram och halal. Det är till exempel haram
att äta griskött och halal att äta lammkött. Det handlar om vad som är tillåtet
och otillåtet - och det gäller även handlingar. Mest är det en ordlek; "Halal-tv" är bra och rätt tv.

Och om jag förstår rätt: "Bra och rätt tv"= Bara det Islam tillåter får förekomma. Alltså: Haram göre sig icke besvär.
Även om DN:s följdfråga inte är den vassaste, är svaret nog så talande om vad detta får för konsekvenser:

Innebär det att ni inte kommer att säga åsikter som kan kritisera eller gå
emot islam? Skulle ni till exempel kunna säga att griskött är halal?
- Nej, det kan man inte säga, säger Dalia Azzam Kassem.

Need I say more?
Och nu över till serien Guds hus som har premiär den 9 november på TV8, där ett tv-team kommer att följa några medlemmar i den kristna församlingen Centrumkyrkan i Sundbyberg. Metro skriver om programmets innehåll och inriktning:

För att utmana församlingen har TV8 via facebook castat ett gäng ateister,
sökare och tvivlare som ska ingå i en grupp ledd av en Stanley Sjöberg där de
får lov att diskutera och ifrågasätta.

Gruppen som Stanley Sjöberg kommer leda är en Alphagrupp, en sorts introduktionskurs i kristen tro, som praktiskt alla kristna församlingar anordnar. Där är alla välkomna att lyssna på ett föredrag och diskutera, ge kritiska synpunkter och ställa vilka frågor man än har. Och detta kommer sändas i tv. Så gör man bra och intressant religionstv.

Även om det är två olika mediekanaler som producerar de två programmen, är det ändå ett talande exempel på medias olika måttstockar på religioner. Islam är en intressant och exotisk religion som inte ska ifrågasättas. Kristendom ska ifrågasättas. Jag menar naturligtvis inte att kristendomen inte ska få diskuteras eller ifrågasättas, det tål den, eller att religiösa programledare är sämre än icke-religiösa. Det det handlar om är naturligtvis att media behöver få rätsida i sin behandling av olika religoner.

Är det barn vi dödar?

Jag kan inget annat än rekomendera Svenska Evangeliska Alliansens generalsekreterare Stefan Gustavssons analys av den senaste tidens abortdebatt på SVT, i nya programmet Annas eviga , samt i tidningen Dagens artikelserie där en sjuksköterska intervjuas om abort som vardag. Se Stefans inlägg på CredoAkademins blogg här och här.

Speciellt bra är analysen av Hanne Kjöllers (ledarskribent på DN) och Marcus Birros (poet och författare) utgångspunkt för frågan om embryots, fostrets, barnets egen status i Annas eviga. Är det barn vi dödar, lät programledarens fråga.

När Hanne Kjöller fick ordet var hennes svar följande: ”Det är ju så att det
finns en juridisk term för när ett embryo blir ett foster och när ett foster
blir ett barn … Ett foster eller ett embryo är inte en människa i lagens mening.
Alltså definitionen för mig är den som finns i svensk lagstiftning. Alltså att
ett barn är ett barn i vecka 27 eller när det föds utanför kroppen och kan andas
själv.”

Den logiska konsekvensen med ett sådant resonemang formuleras av Stefan i en följdfråga:

Vad innebär ett sådant synsätt i 1930-talets Tyskland eller i Sydafrika från
1948 till 1990-talets början? Hanne Kjöller skulle självklart svara att det var
vidriga raslagar som måste kritiseras. Nästa följdfråga blir då: Definitionen av
människans status i tysk eller sydafrikansk lag måste bedömas och kritiseras.
Varför gäller det inte svensk lag? Varför räcker det att bara utgå från
lagstiftningens definition av människan här?

Enligt samma logik som Kjöllers var det alltså rätt av regimerna i Tyskland och Sydafrika att upprätthålla raslagarna, som var fastslagna i deras lagstiftning.

Marcus Birro gav ett mycket sympatiskt intryck, samt en hel del bra kommentarer. Däremot pekar Stefan ändå på inkonsekvensen i hans utgångspunkt, för vad som bedömdes vara ett barn, som enligt honom låg i att föräldrarna hade tolkningsföreträde.

[H]ans hållning [är] lika godtycklig som Hannes Kjöllers: ”Det är en fråga vi
bör ställa till föräldrarna, de har tolkningsföreträdet.” Barnets status är
beroende av föräldrarnas möjlighet och föräldrarnas känslor.

Om föräldrarna till ett barn anser att barnet inte har mänskligt värde, även när det är fött, vad ger mig då rätten att kritisera dem för en avskyvärd människosyn? Det är ju föräldrarna som har tolkningsföreträde.

Sätt dessa förhållningssätt i relation till Mats Selanders (ordförande i Människorätt för ofödda) utgångspunkt och bedöm själv vad som anses vara den mest rimligaste av de tre:

Programledaren höll upp en bild av ett” åtta veckor gammalt embryo” och bad om
kommentarer. Frågan gick först till Mats: ”Varför är det här ett barn, enligt dig?”
Mats svarade: ”Därför att det biologiskt är en människa, det har två mänskliga föräldrar, det har ett typiskt mänskligt DNA, det är en biologisk organism som tillhör arten homo sapiens. Det är en människa; en människa under utveckling, men det är det många som är, under utveckling och ibland under avveckling, men det avgör inte vår mänsklighet, hur utvecklade vi är. Det är en liten människa.”
Mats Selanders utgångspunkt var biologin.

Abortdebatten har verkligen skärpts till. Det är bra. Samtidigt håller jag för pannan när personpåhopp äger rum, vare sig det är från båda håll i debatten. Författaren Anna Ekelund som medverkade i Svt:s Debatt i ämnet för några veckor ger en tydlig illustration från programmet, i krönikan Stoppa skyttegravskriget bland feministerna, som inte nådde tv-tittarnas öron:

"Hade jag haft en kniv hade jag stuckit den i honom", hör jag någon väsa i
publiken, riktat mot MRO-ordföranden och abortmotståndaren Mats Selander. Vi har just diskuterat abort i Debatt i SVT.

En sådan inställning är inte värdigt ett samhälle som stoltserar med sina demokratiska värderingar och agerar världsamvete. Skärpning i debatttonen.