Får man be mamma komma hem?

I Sverige är toleransen rådande. Det är en viss typ av tolerans som innebär att vissa saker inte får sägas. Det kan upplevas diskrimerande för vissa grupper. Även om vissa saker egentligen är hur normala som helst är det locket på som gäller. Speciellt när det gäller mellanmänskliga relationer måste vara ytterst försiktigt. Något av det mest provocerande att säga nu för tiden är det biologiska mest naturliga relationen mellan en mamma, en pappa och ett barn. Den läxan fick aktionskommittén Bevara äktenskapet, som arbetar för att behålla nuvarande äktenslagstiftning, lära sig förra hösten. Deras reklamkampanj i Stockholms tunnelbanor orsakade ramaskri utan dess like. Att meningen Mamma, Pappa, Barn skulle väcka så starka känslor.

Samtidigt kan man med jämna mellanrum, typ nu, i tidningen Metro se annonser för en kommande erotikmässa. Inte ett knyst där. Trots att det handlar om en branch som skapar en tydlig objektifiering av kvinnor och uppmuntrar en sexualisering av samhället, är det ingen som reagerar. När till och med barn utsätts för det här skräpet, borde det få allmänna opinionen ryta ifrån. Men icke.

Nej, istället skickas Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam (ERK) på Manpowers annons med en liten bebis och den tillhörande texten "Mamma kom hem..." samt en beskrivning av den moderna familjens problematiska livspussel plus en möjlig lösning. ERK menade att reklamen var en tydlig schablon av könsrollerna och både otidsenlig och nedvärderande för båda könen. Anmälarna menade att reklamen endast uppmanade mammor att komma hem och städa och passa upp. Okej... så vad är då annonserna om erotikmässor? Tidsenlig, eller? Det hjälpte heller inte att Manpower hade en annons där pappa uppmanades komma hem.

Nej, det är ju tur att ERK vet vad de ska prioritera. Och nu vet väl alla barn vad som gäller: Man får inte be mamma komma hem

Lättkränkta myndigheter

Kränkthetskulturen börjar breda ut sig i statsapparaten. Nu senast är det Livsmedelsverket som inte tålde det oskyldiga skämtet med nyckelhålsmärkta tårtor i Delicatos reklamkampanj i Stockholms tunnelbanor. Delade meningar om tårtbråk:

Kampanjen har varit uppskattad av kunderna och belönats med det prestigefyllda
priset Guldägget. Men den senaste reklamen, där en chokladtårta har garnerats
med ett nyckelhål i florsocker, har fått Livsmedelsverket att reagera. Ordet
nyckelhålsmärkt, som är skrivet i glasyr under tårtan, är varumärkesskyddat,
menar myndigheten, som krävde att Delicato skulle dra tillbaka reklamen.

I det stora hela kan vem som helst se att det handlar om ett oskyldigt skämt. Nyckelhålsmärkningen förekommer inte i reklamkampanjen för att ge sken av att tårtorna är mer hälsosamma än andra tårtor, utan för att det just handlar om ironi. Hade syftet varit att presentera någon form av hälsotårta, då hade det varit ett tydligt varumärkesintrång om det skett utan Livsmedelsverkets godkännande och då hade myndigheten gjort rätt i att reagera. Här är det som om man inte fattar poängen. Delicatos reklamkampanj är känd för att driva med hälsohysterin och de gängse kostreglerna om vad man "får" eller "inte får" äta. Med bilder på bakverk åtföljt av texter som "garanterat fritt från fullkorn" och "har du prövat tårtmetoden?" har kampanjen till och med belönats med det prestigefyllda reklampriset Guldägget. Finns det inte bättre saker som Livsmedelsverket kan ägna sin tid åt? Tror de verkligen att folk skulle gå på skämtet eller att Delicato menade allvar med den ironiska reklamen?

Desto storsintare är Delicato som lydde uppmaningen och skickade till och med fem tårtor till Livsmedelsverket med ordet "förlåt" skrivet i glasyr. Nu får i alla fall tjänstemännen på myndigheten kalasa på tårtor till fikat. Skönt att incidenten slutade väl och att myndigheten kunde ro historien i hamn så att oskyldiga Delicatokonsumenter inte skulle tro att tårtan verkligen innebar en förbättring i kostvanorna.